|
Stabilisering av vägar och planer Flera olika metoder har genom åren använts för att förbättra undergrundens bärande förmåga för en överbyggnad. Sand användes tidigt för att försöka separera finjorden i undergrunden från den grövre friktionsjorden och därmed bibehålla lastspridningen i de bärande lagren över längre tid. Rustbäddar av trä har använts i hundratals år för att skapa en bärande plattform för en överbyggnad. Utskiftning av den lösa jorden med friktionsjord är en fortfarande använd metod, men ofta mycket kostsam.
Stabilisering med geonät - anläggningväg för Vägverket. Stabilisering med geonät Geonät används alltmer till att stabilisera överbyggnader vid dålig undergrund. Geonätets öppna maskstruktur ger en låsningseffekt av friktionsjordar när packningen sker. Effekten av låsningen ger en betydligt högre styvhetsmodul och ökad lastspridning i friktionsjorden än utan ett geonät. Detta innebär, att en överbyggnad stabiliserad med ett geonät kan göras tunnare men med samma bärande förmåga som en ostabiliserad. Ca 400-500 mm av en överbyggnad påverkas av geonätets stabiliserande effekt. Om man behöver en tjockare överbyggnad med högre styvhet placeras ett andra geonät ca 400 mm över det första. Effekten av geonät är naturligtvis beroende av styrkan i undergrunden och nätets produkegenskaper.
Stabiliseringseffekt i förhållande till undergrundens styrka
Inverkan av styvhetsmodulen , Eö , mätt på de obundna lagren , kan i hög grad relateras till den konkreta uppbyggnaden. För undergrundsmoduler i området Eu >> 2-60 MN/m2 mätt på terrassen, är det vid en överbyggnadstjocklek av 400-500 mm stabilt grusmaterial funnet följande sammanhang:
Som referens (index 100) användes geonät *( Effektindex funnet vid försök med 350 mm stabilt grusmaterial). För extremt låga E-moduler i undergrunden är effekten av geonätet mycket iögonfallande. För stigande E-moduler i undergrunden avtar effekten av geonätet. Icke desto mindre kan man registrera en bärighetstillväxt på ca 25% där undergrundens Eu-värde är mellan 50-60 MN/m2. I de flesta uppbyggnader kan överbyggnadstjockleken reduceras med 30-40% i förhållande med en ostabiliserad uppbyggnad.
|












