På senare år har det varit en stor uppmärksamhet på att komma till rätta med dessa problem. Dels har kvaliteten på membranen höjts och samtidigt har användningen av ytdränering visat sig vara fördelaktig. Det ger en väldefinierad dräneringskapacitet på hela taket, kombinerat med ett effektiv skydd av den underliggande takmembranen. Ytdränering ser till att det inte byggs upp ett vattentryck på takmembranen.
Vi skiljer mellan 6 olika takkonstruktioner:
- Takparkering - oisolerad
- Gröna tak - intensiv växtlighet
- Gröna tak - extensiv växtlighet
- Isolerade takkonstruktioner
- Linjeavvattning för beläggningar på takkonstruktioner
- Grästorvtak
1. Takparkering - oisolerad
Att dimensionera ett parkeringsdäck är svårt eftersom byggnaden ofta byggs på relativt tunna konstruktioner på grund av viktproblematiken. Belastningen på ytdräneringen blir därför relativt stor och kan vid vissa tillfällen vara mer eller mindre ekvivalent med lasterna av de fordon som senare ska belasta området. Styrkan i trycket och inte minst tillhörande deformationsgrad är avgörande för konstruktionens livslängd. Används dräneringsmaterial som är deformerbara kan det resultera i problem vid fogar i beläggningen.
En annan betydande faktor är naturligtvis dräneringskapaciteten som alltid ska värderas i förhållande till vattenmängd, tryck och påverkan därav.
I ett parkeringsdäck kan det finnas behov för dränering med effektivt tryck på 100-400 kPa samtidigt som deformationen vid maximal belastning inte får överstiga 1-2 mm i förhållande till utgångspunkten.
Dräneringen läggs över utloppet och det skärs ett hål i mattan kring utloppet. Brunnskäglan placeras direkt på dräneringsmattan.
Till denna lösning rekommenderar vi Enkadrain som horisontaldränering
2. Gröna tak – intensiv växtlighet
Växterna på en takträdgård täcker ett lager med jord och för denna typ av tak är dräneringskapaciteten kombinerat med dräneringens filtreringsegenskaper de viktigaste ingångsparametrarna vid val av horisontal dränering.
Dräneringens filtreringsegenskaper ska stämma överens med kornstorleken i den jord som ska användas. Det är speciellt viktigt då det gäller material med fin kornstorlek t ex silt då detta förhållande är så viktigt att silt i största utsträckning bör undvikas. Orsaken är främst risken att det bildas ett membran på ovansidan av dräneringsmattan i takt med att finmaterialet avlagras på den övre filtreringsduken. Det leder till nedsatt strömningshastighet till dräneringskärnan och därmed blir dräneringsfunktionen som helhet mindre effektiv.
Ytdräneringen rullas ut över hela takytan och utlopp och brunnar sätts i marknivå.
Till denna lösning rekommenderar vi Enkadrain.
3. Gröna tak – extensiv växtlighet
I de fall då gröna tak anläggs med speciellt tunna växtslag eller mattor rekommenderas det att lägga dränering under dem. Beroende på uppbyggnaden kan det vara nödvändigt att skydda växter och fröblandningar mot att sköljas ut. Det kan göras med ett erosionsnät som läggs direkt på växterna. Vilken typ av nät som används beror på lutningen och längden på taket och beräknad livslängd. Det används ofta biologiska nedbrytbara erosionsnät till denna typ av konstruktioner. Som ett alternativ kan en polyamidmatta användas som håller växtligheten på plats när gräs och växter har tagit fart.
Standarduppbyggnad av tak med extensiv växtlighet
Till denna lösning rekommenderar vi Enkadrain som dräneringsmatta och Enkamat, Tensar Mat eller Jute/kokosnät som erosionsmattor.
4. Isolerade takkonstruktioner
Om taket ska isoleras så ändras inte konstruktionen nämnvärt. Isoleringen läggs på ovansidan av den horisontella dräneringen och en geotextil läggs som ett filter på ovansidan av isoleringen.
Speciellt vid tunna konstruktioner ställs det höga krav på underlaget. Det måste vara så plant innan isoleringen läggs ut så att det inte uppstår rörelser i beläggningen när belastning påförs.
En geotextil läggs på ovansidan av isoleringsplattorna som skyddar att t ex grus runt brunnarna inte kan sköljas bort.
Till denna lösning rekommenderar vi Enkadrain som dräneringsmatta och BG-TEX som geotextil.
5 Linjeavvattning för beläggningar på takkonstruktioner
Utöver horisontaldränering behöver ofta denna typ av konstruktioner en effektiv bortledning av ytvatten. Det kan göras med punktavvattning som via ett kuvertfall på beläggningen yta leder vattnet till brunnar.
Exempel på punktavvattning:
Punktavvattning som via kuvertfall leder vattnet till brunnar.
En annan metod är att anlägga linjeavvattning. Denna metod består av avvattningsrännor som läggs i en rak linje som samlar upp ytvattnet och via rännorna leder vattnet till ett avlopp. Beroende på området kan linjeavvattningen anläggas med 0,5% fall. Höjden på rännan varierar beroende på typ, bred och belastningsklass. Lågprofilrännor levereras utan fall med en höjd från 80 mm.
Exempel på linjeavvattning:
Linjeavvattning som på ett enkelt sätt löser problem med ytvatten.
Till denna lösningar rekommenderar vi Anrin linjeavvattning eller Recyfix linjeavvattning.
6. Grästorvtak
Grästorvtak kan anläggas genom att grästorven läggs mot varandra på takytan. Det nedersta lagret av gräs läggs med rotnätet uppåt – alltså tvärtemot vad som är normalt.
För att förhindra att rötterna förstör takmembranen rekommenderas det att det läggs en säkerhetsmembran som stoppar rötterna innan utläggningen av det nedersta lagret av gräs sker. Denna membran skapar samtidigt friktion och hindrar att gräset glider ner. Till det används ofta en grundmursplatta med nabbformad struktur. Nabbarna läggs neråt.
Om det används färdig grästorv placeras det första lagret med rötterna uppåt. I mellanlagret rekommenderas det om taklutningen är >15 grader att en friktionsskapande matta/nät läggs. Vilken typ det är beror på den aktuella lutningen och längden.
Grundmursmattan läggs med nabbarna neråt och det nedersta lagret av grästorv läggs med rotnätet uppåt.
Till denna lösning rekommenderar vi som membran BG-grundmursmatta och Enkamat, Fortrac geonät som friktionsmatta